Aktuell Skoldebatt

https://stureerikssonshemsida.n.nu/aktuell-skoldebattstureerikssonshemsida.n.nu

 AKTUELL SKOLDEBATT

 6/5 2015 

I en granskning av den svenska skolan levererar OECD en förödande kritik. Helt riktigt har det noterats dels att lärarna utgör skolpolitikens nyckelpersoner, dels att decenniers socialdemokratiska skolpolitik systematiskt har raserat den svenska skolan, dels att lönepolitiken har fullbordat den svenska skolans katastrofläge.

Í en artikel från 2008 behandlade jag den skolpolitik som enligt traditionellt socialdemokratiskt tänkande skulle ge oss världens bästa skola – ett perspektiv som fortfarande (år 2015) av många ses som den löftesfyllda väg som skolreformerna har att beträda.

 

     ÄR SOCIALDEMOKRATERNA LÄRARNAS VÄN?

                                         Sture Eriksson
                                             1 mars 2008 

Rubriken är hämtad från socialdemokraternas niopunktsfrågor rörande den framtida skolan.

En historisk sammanfattning av den förda politiken kan vara befogad. Som bekant har begreppet klasskamp ofta symboliserats genom lärarnas (de intellektuellas) ställning i samhället. Under 1960-talets vänstervåg, där Stalin och Mao sågs som de stora förebilderna, ifrågasattes både den akademiska forskningen och lärarnas roll.

Den viktigaste politiska uppgiften sades vara att minska klyftorna och skillnaderna i samhället.   
Det första steget mot detroniseringen av lärarna togs av Palme-regeringen som menade att lärarna inte gjorde rätt för sina löner - därför borde lärarlönerna sänkas!

Det andra steget togs när lärarna strejkade mot försämringarna av reallönerna. År 1971 genomdrevs då på regeringens initiativ en snabb-stiftad tvångslag som i praktiken fråntog lärarna rätten att strejka.

(Se Bertil Östergrens bok ”Vem är Olof Palme” (1984) samt Anders Björnsson, I kunskapens intresse: SACO: s första sex decennier, (2007) sid.165 ).

Det tredje steget togs i och med att Göran Persson körde över lärarna och införde kommunaliseringen av skolan - en klasskampsrockad genom vilken lärarna underordnades kommunpolitikerna. Detta var en åtgärd vars mentalitet inte är helt olik Maos kulturrevolution, genom vilken lärare och professorer skulle underordnas folket och sättas på plats, bl.a. genom att tvingas städa toaletterna!

 

Effekterna av den förda skolpolitiken kan nu avläsas:

1. Lärarlönerna i grundskolan ligger i dag under OECD-genomsnittet.

2. Än värre är löneutvecklingstakten. OECD-snittet för den procentuella löneutvecklingen efter 15 år ligger på drygt 35 procent. Australien ligger i topp med 44 %. Sverige hamnar långt under genomsnittet med sina 17,4 %. Endast 6 länder har sämre löneutveckling än Sverige, medan 22 länder har en starkare löneutveckling.  

3. Läraryrket i vårt land är, i motsats till Finland, inte längre ett eftertraktat yrke. I Finland kommer 10 aspiranter till varje plats vid lärarutbildningen. I Sverige kommer 1 sökande per plats! Ofta anger aspiranten dessutom läraryrket som sitt andra eller tredjeval. Många har så låga betyg att de inte kommer in på andra, populärare utbildningar. Resultatet blir att lärarutbildningen inte kan ta ut de bästa aspiranterna till att bli lärare – man får ta vad som finns. På så sätt riskerar Sverige att få ett lärarnas B-lag i EU – ett lag som förmodas ge oss EU:s bästa skola!
 
4. Genom att kommunerna i många fall saknar pedagogisk kompetens blir åtgärderna därefter. Ett stort antal obehöriga lärare har anställts – det blir billigare för kommunen. Man betonar att ”fler vuxna” skall anställas – inte att ”fler kompetenta lärare” behövs!

 NÄR FAKTA BÖRJAR TALA.

OECD- rapporten 2015 belyser nu, sent omsider, den svenska skolans undermåliga skolpolitik. Under lång tid har vetenskapliga data förelegat – men de har lagts åt sidan till förmån för skolpolitikernas ”djupare” kunskaper – vilka mest  reflekterar presumtiva rösters önskedrömmar i det kommande valet.

Vilka åtgärder behövs för att återuppbygga en fungerande svensk skola?

  1. Vi måste se till att lärarnas löner ökas kraftigt.

  2. Utveckla LÄRARTEST för att få de bästa aspiranterna till lärarutbildningen.

  3. LÄRARUTBILDNINGEN. Lärarutbildningen måste ändras i grunden och vara baserad på den moderna forskningens resultat. Detta innebär att utbildningen, förutom sociologi, pedagogik, psykologi, speciellt kognitions-psykologi, språkinlärning och utvecklingspsykologi, skall inbegripa omfattande kunskaper i statistik, populationsgenetik och sociobiologi.

  4. LIKVÄRDIGHETSBEGREPPETEn välkänd politisk attityd är vänsterpolitikens kvardröjande vid sammanhållningstanken – som alltsedan August Palms första tal den 6:e november 1881 över ämnet  ”Vad vilja socialdemokraterna?” har stått som ett utmanande frågetecken i den svenska politiska debatten. Palms tankar om ett sammanhållet fackförbund, senare realiserat genom LO och dess viktiga roll i svensk politik, vår tids tankar om en sammanhållen skola – en viktig ansats men blygsamt framgångsrik. Sammanhållningstanken har under lång tid varit ett viktigt inslag i svensk utbildningspolitik. Skolpolitikens sammanpressningsdoktrin var den enhetsformel som skulle garantera en skola i världsklass likaväl som Skolverkets  ”likvärdighetsgaranti”:

    ”Likvärdigheten garanteras genom att kursplanernas ”mål att uppnå” i slutet av nionde skolåret är desamma för alla elever i hela landet”

    Men genom att skolpolitiken saknar en förankring i vetenskapligt etablerade fakta, döljs en problematik som till stor del förklarar den svenska skolpolitikens kollaps.

    ”Den historiska erfarenheten visar klart att varje försök att påtvinga verkligheten en enhetsformel får ett drag av groteskeri och vederstygglighet och ytterst leder till hänsynslöshet mot enskilda människor”
    (
    Palme, O. Politik är att vilja. s48.)

    Denna vederstygglighet, som är den direkta, logiska följden av den förda politiken, är tyvärr en påtaglig realitet i den nuvarande svenska skolan och den har främst drabbat två stora elevgrupper, nämligen dels de svagbegåvade eleverna, vilka ställs inför orimliga överkrav, dels de högbegåvade eleverna vilka utsätts for orimliga underkrav. Vad man uppenbarligen har försummat att inse, är att dessa enhetsformler inte är förenliga varken med den skolpolitiska grundvärderingen eller vetenskapliga fakta:

    "Alla skall få utvecklas till sin fulla potential. Det är ett av skälen till att vi har en obligatorisk grundskola, Utbildningsnivå skall inte gå i arv, Varje generation barn skall få utvecklas till sin fulla potential".
    (Anna Ekström, Skolverkets chef, 2015).

  5. Se vidare: stureerikssonshemsida.n.nu

 

 

 

 

Denna hemsida är byggd med N.nu - prova gratis du med.    (klicka här för att förlänga premium)(info & kontakt)