DEN NYA SVENSKA GRUNDSKOLAN. (under utarbetande)
En problemsammanfattning.
Sture Eriksson
10 september 2015
GRUNDVÄRDERING
Varje individ skall tillerkännas den okränkbara rätten att optimalt få utvecklas enligt sina förutsättningar.
”Alla skall få utvecklas till sin fulla potential. Det är ett av skälen till att vi har en obligatorisk grundskola, Utbildningsnivå skall inte gå i arv, Varje generation barn skall få utvecklas till sin fulla potential", säger Anna Ekström, Skolverkets chef, i ett insiktsfullt inlägg till SVT.
Den svenska skoldebatten har främst utvecklats efter tre olika linjer:
1. den socialdemokratiska, vänsterinriktade jämlikhets- och likvärdighetsparadigmen där kompensationstanken och miljöteorin utnämnts till en heligförklarad, men i sak orealistisk strategi;
2. den alliansdominerade lappa-och-laga strategin;
3. den utopiska Färilatanken och dess avläggare som kännetecknas av en föråldrad skolrevolution där lärarna stiger ner från katedern, ersätts av elevernas egna kunskapssökande på Internet och där lärare och betyg blir överflödiga och enbart kostsamma utgifter för kommunerna.
Enligt min mening tillhör alla dessa alternativa skolutformningar en passerad epok i svensk skolpolitik där de föreslagna förändringarna under viss tid likt glimrande dagsländor lyft den svenska skolpolitiken för att sedan försvinna in i det orealistiska önsketyckandets gemenskap garanterad av en vetenskapligt ohållbar miljöteoretisk populism och den oföränderliga Jante lagen - allt medan omvärldens skolor steg för steg förbättras och förändras i takt med de vetenskapliga framstegen.
VILKA FÖRÄNDRINGAR KRÄVS FÖR ATT UPPFYLLA GRUNDVÄRDERINGENS KRAV?
I allmänna termer krävs dels att likhetsbegreppet ges en ny definition som harmonierar med vetenskapliga data, dels att likvärdighetsbegreppet ändras till att omfatta elevernas varierande förutsättningar, dels att erforderliga förändringar utförs i syfte att anpassa pedagogiken till elevernas förutsättningar. Allt detta tycks vara Terra Incognita för våra skolpolitiker.
SKOLAN SKALL VILA PÅ ETT VETENSKAPLIGT LIKHETSBEGREPP OCH ETT DÄRPÅ GRUNDAT LIKVÄRDIGHETSBEGREPP.
Det nuvarande likhetsbegreppet, som avspeglar en föråldrad människosyn baserad på miljöteorin och som okritiskt accepterats i många sammanhang måste ändras och utformas till ett likhetsbegrepp som är vetenskapligt grundat. Vidare skall likvärdighetsbegreppet ändras så att det inbegriper vetenskapligt baserade komponenter, se min hemsida:
stureerikssonshemsida.n.nu
SKOLAN SKALL BYGGAS PÅ EN VETENSKAPLIGT GRUNDAD STRATEGI SOM BL.A. OMFATTAR ARV-MILJÖFRÅGAN (HERITABILITETEN), DIVERGENSPRINCIPEN OCH OLIKA INDIVIDUALISERINGSSTRATEGIER.
A) ARV-MILJÖ-FRÅGAN (HERITABILITETEN) Den s.k. normalfördelningen utgör ett viktigt byggblock i modern genetik och pedagogik. Anledningen till att normalfördelningen är så viktig är att de flesta fenotyper - (mätbara egenskaper som kroppslängd, vikt, olika beteendevariabler, intelligens) när de mäts på intervall- eller kvotskalenivå verkligen är normalfördelade. Normalfördelningen är följaktligen en empiriskt väl underbyggd fördelningsfunktion.
TESTMETODIK OCH PSYKOMETRI.
Testmetodiken används för att utvädera elevers begåvning och för att bedöma hur säkra IQ-måtten är.
Ett exempel. En individ har erhållit en uppmätt IQ-värde på 80 i ett test vars reliabilitet = 0.95. Det erhållna IQ-värdet har en osäkerhetszon (standard error of measurement: σe =3.35).
Hela felfördelningen ryms inom plus, minus 3 x 3.35 σe .
Nämnde individs sanna IQ-värde ligger då med nära 100% sannolikhet inom intervallet 70 – 90 IQ-enheter.
Men notera. Ovan nämnda psykometrimodell och mätvärden säger inget om arv-miljöfrågan. De säger ingenting om huruvida miljön är viktigare än det genetiska arvet för intelligensvariationen eller tvärtom.
Härtill krävs en helt ny ansats – som, minst sagt, märkligt nog under lång tid varit försummad i den svenska skoldebatten.
B) POPULATIONSGENETIK OCH HERITABILITET. Den enklaste, additiva, genetiska modellen innebär att den fenotypiska variabeln P (t.ex. intelligens (IQ) eller kroppslängd) utgöres av en summa av genetiska faktorer (G) och miljöfaktorer (E). Studier har visat att interaktionen mellan genetiska faktorer och miljöfaktorer (GxE) då det gäller intelligens har så låg vikt att denna interaktion ofta kan försummas.
Det grundläggande problemet består sålunda i att objektivt kartlägga den relativa vikten av genetiska och miljömässiga faktorer bakom variationen i en viss fenotypisk variabel t.ex. IQ eller studieprestation.
Den variansanalytiska modellen.
Heritabiliteten (betecknad h2 definieras som proportionen genetisk varians (σ2G) av den fenotypiska variansen σ2P). h2= σ2G / σ2P
Variansen σ2 definieras som kvadraten på σ. Varianser är additiva men så icke standardavvikelser. Detta är skälet till att den variansanalytiska modellens formler skrivs i termer av varians.
Tre viktiga utfall.
h2 = 1 betyder att all varians mellan individer bestäms av genetiska faktorer och att miljöns effekt = 0.
h2 = 0 betyder att all varians mellan individer helt bestäms av miljöfaktorer, genetiska faktorer har ingen effekt.
h2 = .5 innebär att genetiska faktorer och miljöfaktorer har samma vikt för den fenotypiska variansen.
C). EMPIRISKA STUDIER
En omfattande forskning som har utförts för att bestämma influensen av arv (G) och miljö (E) på intelligensvariationen har visat att de genetiska faktorerna bestämmer cirka 75% av individskillnaderna (individvariansen) medan miljön bestämmer cirka 25% av skillnaderna.
(Jensen, A.R. (1972). Educability and Group Differences;
Krapohl et al. 2014.)
HERITABILITET OCH STUDIEPRESTATIONER.
Sambandet (korrelationen) mellan IQ och studieprestationer varierar mycket och är i genomsnitt O.8. Anledningen till den stora variationen är främst intelligensensfaktorernas olika vikter men även individernas varierande studiemotivation – både den inre och den yttre motivationen.
Ett mycket viktigt förhållande som framkommit i forskningen är att studieprestationernas heritabilitet uppvisar en betydande variabilitet.
Heritabiliteten h2 varierar mellan 0.05 och .8 med ett medelvärde på .6
Detta betyder att vissa skolämnen saknar arvssamband medan andra ämnen uppvisar en heritabilitet som närmar sig heritabiliteten för IQ!
Detta är en mycket viktig, men i svensk debatt praktiskt taget helt försummad fråga.
Ett flertal forskare har sammanställt en omfattande skolforskning i nedanstående artikel, publicerad 2014:
The high heritability of educational achievement reflects many genetically influenced traits, not just intelligence.
Eva Krapohla,1, Kaili Rimfelda,1, Nicholas G. Shakeshafta, Maciej Trzaskowskia, Andrew McMillana, Jean-Baptiste Pingaulta,b, Kathryn Asburyc, Nicole Harlaard, Yulia Kovasa,e,f, Philip S. Daleg, and Robert Plomina,2
Abstract.
“Differences among children in educational achievement are highly heritable from the early school years until the end of compulsory education at age 16, when UK students are assessed nationwide with standard achievement tests [General Certificate of Secondary Education (GCSE)]. Genetic research has shown that intelligence makes a major contribution to the heritability of educational achievement. However, we show that other broad domains of behavior such as personality and psychopathology also account for genetic influence on GCSE scores beyond that predicted by intelligence. Together with intelligence, these domains account for 75% of the heritability of GCSE scores. These results underline the importance of genetics in educational achievement and its correlates. The results also support the trend in education toward personalized learning”.
SLUTSATSER OM DEN SVENSKA SKOLAN.
Den stora betydelsen av genetiska faktorer för flera egenskaper av vikt i skolarbetet är numera klarlagd i den internationella forskningen. Men den inhemska svenska skoldebatten har under decennier vägrat att ta till sig denna forsknings resultat, människosyn och skolpedagogiska konsekvenser.
Allt medan omvärlden förändrar sina skolsystem hänger Sverige fast vid en föråldrad miljöteoretisk människosyn, en föråldrad syn på den sammanhållna skolan, en feltolkad jämlikhet och likvärdighet. Det är uppenbarligen viktigare för politiker och pedagoger att låta sig omfamnas av det förgångnas illusoriska verklighetsflykt hellre än att på vetenskaplig grund ändra ett skolsystem som havererat.
Den svenska skolans problem kan kortfattat sammanfattas sålunda:
Hur skall skolan kunna förbättras, med avseende på studiemål, läroplaner. kursplaner och läromedel när anpassningen av dessa skolans huvudvariabler till den stora elevvariationen försummar vederbörande heritabiliteter som visar att de genetiska faktorerna i många fall klart dominerar över miljöfaktorerna?
I första hand krävs av framtidens skola och pedagogik ett nytt synsätt och ett nytt skolpolitiskt angreppssätt.
En självklarhet i detta sammanhang är att vissa skillnader. bl.a. i utvecklingstakter och kunskapsnivåer är en ofrånkomlig följd främst av de genetiskt givna individskillnaderna - på min hemsida sammanfattade i termen divergensprincipen.
Forskningen har även visat att den sociala miljön har en ringa betydelse för elevernas studieprestationer i skolan. Förvisso föreligger en viss korrelation mellan miljö (SEI) och studieprestationer men miljön är av helt underordnad betydelse - och kan endast förklara 7% av individskillnaderna i studieprestationer. Det avgörande är begåvning, studiemotivation, lärarens insatser.
En viktig konsekvens innebär att den sammanhållna klassens djupare problematik måste granskas kritiskt eftersom den under lång tid, utan klar teoretisk motivering och utan faktastöd avseende interaktionen mellan genetiska faktorer och miljöfaktorer, ansetts utgöra garanten för elevernas studieprestationer, sociala utveckling och personlighetsutveckling.
Den hittillsvarande tron är möjligen populistiskt gångbar men kan knappast fylla någon funktion i utvecklingen av en skola på vetenskaplig grund. Förvånansvärt ringa uppmärksamhet har dessutom ägnats åt att belysa konsekvenserna av att nuvarande grupperingar av eleverna i den sammanhållna skolan inte styrs av nödvändiga pedagogiska och statistiska principer rörande sampel och populationskarakteristika, utan i hög grad avgörs av bosättningsort i förening med val av skola. De empiriska effekterna av denna sociala stratifiering är märkligt försummade både i forskning och i skoldebatt speciellt i en tid som kännetecknas av en stor invandring.
REFERENSER.
A) The high heritability of educational achievement reflects many genetically influenced traits, not just intelligence.
Eva Krapohla,1, Kaili Rimfelda,1, Nicholas G. Shakeshafta, Maciej Trzaskowskia, Andrew McMillana,
Jean-Baptiste Pingaulta,b, Kathryn Asburyc, Nicole Harlaard, Yulia Kovasa,e,f, Philip S. Daleg, and
Document: The high heritability of educational achievement reflects many genetically influenced traits, not just intelligence
Publication: Proceedings of the National Academy of Sciences
Published: 2014-10-06
CrossRef DOI Link to Publisher-Maintained Copy:
http://dx.doi.org/10.1073/pnas.1408777111
Proceedings of the National Academy of Sciences
Edited by Michael S. Gazzaniga, University of California, Santa Barbara, CA, and approved September 10, 2014 (received for review May 13, 2014)
B. Jensen,A. R. (1972). Genetics and education. London:Methuen (New York Harper & Brown.
C. Jensen A, R. (1973). Educability and group differences. London: Methuen & Co Ltd.
En bred sammanställning "skolpolitikens pusselbitar" finns här:
http://home.swipnet.se/StureEriksson/artikel01.htm
