Det Svårfångade Värdebegreppet

 

 

       DET MÅNGBOTTNADE VÄRDEBEGREPPET.          

                                 Sture Eriksson

                                   2016-10-10

I den aktuella värdedebatten framförs ofta som givna sanningar olika varianter av tanken att alla människor har lika värde. Tanken kan exemplifieras på följande sätt: ”alla människors lika värde”, ”allas lika värde”, ”alla är lika värda”.

Men vad konstituerar ett värde? Vad är det som utgör kärnan i begreppet människovärde?

Olika strategier har använts för att söka besvara frågan.

 

1. DEN BEGREPPSANALYTISKA ETISKA STRATEGIN

Inom etiken har framför allt tre olika uppfattningar analyserats och diskuterats under lång tid.

VÄRDEOBJEKTIVISMEN (värdeabsolutismen). Enligt denna uppfattning föreligger det en objektiv existens som utgör kärnan i värdebegreppet.
En vanlig uppfattning innebär att denna objektiva grund är Gud som således utgör garanten för värdebegreppets giltighet.
 Om Gud hade existerat! så hade detta kunnat utgöra den perfekta grunden för ett stabilt människovärde.
 Men om Gud inte existerar, vilket många hävdar, så saknar begreppet en generell hållbar grund.
Många andra försök har gjorts i syfte att förankra värdebegreppet i olika objektiva, mänskliga egenskaper – något som knappast har varit invändningsfritt.
Analysen av det etiska värdebegreppet har därför sökt finna en annan grund för värdebegreppet.

VÄRDERELATIVISMEN. Värderelativism är en filosofisk ståndpunkt som menar att det inte finns några universella, objektiva moraliska värden. Detta betyder närmare att det inte finns några biologiska eller religiösa fundament som säger hur människan skall bete sig. All moral är en konstruktion av människorna själva.  All moral måste förstås inom sin kulturella kontext och blir därigenom relativ.

VÄRDENIHILISMEN.
Enligt denna uppfattning är en moralisk föreställning varken sann eller falsk. Moraliska omdömen (utsagor) saknar sanningsvärde eftersom de har en emotionell funktion. Detta medför också att etiken inte är en lära i moral, utan enbart kan vara en lära om moral.

Slutsatsen blir uppenbarligen den att det inte är möjligt att formulera en universellt giltig, objektiv grund för värdebegreppet ”alla människors lika värde”.

 

 II. DEN SEMANTISKA STRATEGIN

Men hur kommer sig då att det i så gott som alla nutida diskussioner generellt hävdas att alla människor är lika värda.

Svaret är att FN: s deklaration om de mänskliga rättigheterna i Sverige vilar på en semantisk groda. Det hela kommer faktiskt från en felöversättning av FNs deklaration om de mänskliga rättigheterna, något som Jan Gillberg redogör för i sitt magasin DSM, Debatt Sanningssökande Mediekritik, nr 3 2013 och något som även andra skribenter noterat, exempelvis Alice Teodorescu som i ett inlägg i Aftonbladet,  "Hycklare är ni allihopa", reder ut den förvirring och det hyckleri som kännetecknar etablissemangets retorik kring invandringspolitiken. Hon tar upp felöversättningen av FNs "dignity" i deklarationen om mänskliga rättigheter, som har blivit "värde" i Sverige, liksom den märkliga tanken att detta "lika värde" skulle betyda samma rätt att vistas i Sverige.

FN:S URSPRUNGSTEXT (ARTIKEL NR 1) SKREVS PÅ FRANSKA OCH LYDER:

”Tous les êtres humains naissent libres et égaux en dignité et en droits. Ils son doués de raison et de conscience et doivent agir les uns envers les autres dans un esprit de fraternité.”

DEN ENGELSKA VERSIONEN LYDER:
”All human beings are born free and equal in dignity and rights. They are endowed with reason and conscience and should act towards one another in a spirit of brotherhood.”

Franska dignité och engelska dignity betyder värdighet. Men den svenska översättningen blev något helt annat - en grov felöversättning:

DEN SVENSKA VERSIONEN LYDER:.
”Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap.”

Begreppen värde och värdighet är emellertid två helt olika saker och det vet de flesta tänkande människor.

Att påstå att alla människor föds med värdighet och lika rättigheter är tämligen okontroversiellt.

 Men när man påstår att alla människor är ”lika i värde och rättigheter” uppstår förvirring. Denna kan yttra sig på två olika sätt.

  1. Om man baserar sin argumentering på felöversättningen kan man naturligtvis hävda att alla har rätt till vårt land med allt som därvid följer, t.ex. fria bostäder, fri sjukvård, fri tandvård, körkort, fordon, arbetslöshetsbidrag, försörjning av anhöriga.
    Nämnda felöversättning ligger även till grund för Sveriges öppna hjärtan politik, t.ex. den himlastormande tanken om fri invandring och den falska bilden att Sverige egentligen tillhör invandrarna och inte svenskarna, en bild som en kognitivt förvirrad Reinfeldt och medhjälpare försökt sprida. Förvånansvärt ofta har denna bild okritiskt anammats av svenska media.
    www.stureerikssonshemsida.n.nu/kritiska-tankar
  1. Men om vi däremot accepterar suveränitetsprincipen och FN:s ursprungliga definition i artikel nr 1 så ligger i detta att Sverige tillhör svenskarna och inte någon annan nation. Ingen annan nation kan hävda att den har rätt till Sverige och dess välfärd – denna välfärd är något som Sverige kan erbjuda immigranter – den är en gåva men ingen rättighet för andra att komma hit och kräva. Att Sverige sedan, i en svår tid, väljer att etablera en generös, men ansvarsfull invandringspolitik, är en direkt följd av det svenska sociala kontraktet och det ansvar det innebär – ett ansvar som tyvärr brutits av inkompetenta och tårdrypande politiker som inte klarar av att stå upp för vad kompetenta och ansvarsfulla politiker bör stå upp för - nämligen att i första hand värna om Sverige och det sociala kontraktet. 
    www.stureerikssonshemsida.n.nu/sveriges-invandringspolitik/en-kritisk-granskning

 

III. EN DEMOKRATISK AXIOMATISK DEFINITION.

Det är här nödvändigt att betona distinktionen mellan två helt skilda förhållanden, nämligen att vara födda lika (likhetsprincipen) och att vara födda med lika (samma) människovärde (värdeaxiomet). 

  1. LIKHETSPRINCIPEN innebär att vi människor är födda lika. Men denna princip, som i Sverige använts som en obestridlig sanning, framför allt inom skolpolitiken, men även som politikens allmänna värdegrund, är empiriskt falsk. Detta har visats på min hemsida:
    www.stureerikssonshemsida.n.nu
    Se även Kjell-Åke Forsgrens artikel - referens på hemsidan.
  1. Det VÄRDETEORETISKA AXIOMET innebär att vi alla har lika (samma) människovärde. Det är således ett etiskt axiom, d.v.s. det kan inte, behöver inte, bevisas empiriskt.

Med värdeaxiomet som grund omfattar vi svenskar, och förhoppningsvis även många nyanlända, de demokratiska värderingar som efter hand vuxit fram i Sverige och som kännetecknar vår kultur och svenska demokrati, t.ex. allas lika värde, mäns och kvinnors likvärdighet, yttrandefrihet, pressfrihet, åsiktsfrihet, mötesfrihet.

Våra lagar, förordningar och det svenska sociala kontraktet utgör således kärnpunkten i det vi kallar Sverige.

Men detta val av axiom får vissa konsekvenser.

Som inses kan den axiomatiska tesen ”alla människor har samma värde” inte tolkas på ett enkelt sätt men den etiska analysen ger vissa klarlägganden.

En värdeobjektivistisk tolkning kräver att värdet kan ges en objektiv, universell innebörd, något som vi sett inte är möjligt.

En värdenihilistisk tolkning är knappast möjlig eftersom värdebegreppet, i föreliggande fall, inte saknar en empirisk objektiv referens.

En värderelativistisk tolkning torde vara möjlig. Om begreppet värde refererar till existensen av en grupp människors samfällda uppfattning att gruppen tillerkänner alla människor samma värde, så kan det hävdas att en empirisk referens föreligger.

Men om en annan grupp eller religion förnekar denna referens, så är referensen inte generell - värdet blir följaktligen relativt och avhängigt olika kulturella omständigheter, t.ex. olika nationers sociala kontrakt eller olika kulturer inklusive respektive religioner.

På många punkter är FN-deklarationen och det svenska sociala kontraktet oförenliga med Kairodeklarationen om de mänskliga rättigheterna i Islam som är en deklaration som 57 medlemsstater i OIC Islamiska konferensorganisationen antog i Kairo 1990 och som förmedlar en muslimsk syn på mänskliga rättigheter och därvid slår fast sharia som deras enda grund.

Eftersom EU, till följd av definitionen i artikel 1 och vår värdeaxiomatiska grund, inte kan garantera de svenska värderingarnas giltighet och ännu inte kunnat införliva olika nationers sociala kontrakt på ett adekvat sätt ser vi i dag en allvarlig, framväxande kritik mot EU, exemplifierad av Englands Brexit.

Nämnda svenska demokratiska värderingar, inklusive det svenska sociala kontraktet, omfattas av de flesta svenskar och utgör ett värdesystem som är värt att försvara, först med argument sedan med demonstrationer, lagstiftning och i sista hand med vapenmakt.

www.stureerikssonshemsida.n.nu/det-svenska-sociala-kontraktet
www.stureerikssonshemsida.n.nu/eu-och-det-sociala-kontraktet