Fotogalleri

 FIGUR 1.

 

Figur 1. DIVERGENSPRINCIPEN.
Denna princip, som utgör en sammanfattning av ett stort antal internationella studier avseende effekterna av övning (träning) på kognitiva uppgifter, visar två generella effekter:

Dels vinner samtliga elever på övning och träning - gruppens medelvärde ökar.

Dels vinner de från början högpresterande elevernas mer än de från början lågpresterande eleverna - spridningen mellan elever (standardavvikelsen) ökar till följd av träningen.

Notera att sambanden avser medelvärden. Detta innebär att enskilda individer kan avvika uppåt eller nedåt i betydande grad - ett förhållande som ytterligare underbygger kravet på en individcentrerad pedagogik. 

 

 

 

FIGUR 4. Intelligensfördelningar för socialgrupp 1 (blå) och socialgrupp 3 (röd). Y-axeln visar antalet individer, X-axeln visar poäng på begåvningstestet som i denna studie har medelvärdet 68. Data från prof. Allan Svenssons undersökning (Pedagogisk Forskning i Sverige 2001, årg 6 nr 3 s 161–172 ISSN 1401-6788). Denna figur bekräftar tidigare fastställda viktiga förhållanden: 

1. Det finns ett relativt litet antal mycket högt begåvade individer i alla socialgrupper. Detta framgår av de högra delarna av intelligensfördelningarna.  

2. Det finns ett stort antal medelbegåvade elever i alla social-grupper.

3. Det finns svagt begåvade elever i alla socialgrupper. Men till följd av dels medelvärdesskillnaden, dels skillnader i standard-avvikelser innebär detta förhållande att det finns relativt fler svagbegåvade individer i den lägsta socialgruppen i förhållande till den högsta. Vidare kan vi - till följd av det faktum att skolprestationer är tämligen högt, positivet korrelerade med begåvning - förvänta oss prestationsskillnader i skolan mellan olika socialgrupper och att dessa skillnader i betydande mån kan återföras på intelligensskillnader mellan föräldrar och barn i olika socialgrupper. Detta innebär att man ofta har förväxlat effekterna av arv och miljö i skoldebatten. Det man tror är starka miljöeffekter är i själva verket huvudsakligen genetiska effekter och miljöeffekterna svarar för en mindre del av skillnaderna i skolprestationer.